lördag 30 januari 2010

Fredag 17 april.


Pappa har fått för sig att vi ska ha en ny bil. Vi har visserligen länge kollat runt och hade väl en plan att det skulle behövas en vettigare när du min flicka landat hos oss. Men vi gjorde slag i saken och for till Jönköping och hämtade den. Pappa tog em ledig och sedan satte vi oss på tåget. Ringde Moster innan och berättade och bestämde att vi stannade i Göteborg över helgen.
Moster öppnade dörren med en stor sjal inlindad runt sig med en liten groda inkrypen till bröstet. Mötet med honom var speciellt. Han, din lille kusin som var så liten, mindre än var du var, låg så stilla och just det som jag så starkt velat höra, ett litet andetag. Inte lik sin bror Oscar men sin pappa Olas ansikte fanns där som ett kännetecken. Att hålla om honom, att känna hans lukt och lägga läppen på hans hud var både smärtsamt och berusande härligt. Min systerson var här och han levde. En sådan liten människa kan liksom jag andas. Det trodde jag knappt. Tårar av lycka återigen men den där ångesten infann sig ganska snabbt. Ångesten att vi tre skulle varit här och hälsat på.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar