Jag fick i dagarna veta att en mina nära vänner från studietiden på hudvårdsutbildningen väntat tvillingar. Två efterlängtade pojkar som föddes alldeles för tidigt. De var olika stora och kampen om överlevnad hade börjat. Efter 3 dygn fick den ena pojken vingar och lämnade jordelivet. Kampen om att fortsätta se hoppet hos pojken som kämpade för sitt liv, men i förtvivlan av förlusten av hans tvillingbror hade inletts. Jag fick veta att nu fem månader efter deras födelse fanns lyckan där med en liten men frisk pojke vid deras sida. Det smärtade att höra deras tragiska händelse men gav mig också känslan av glädje. Det fanns ett liv och en pojke där som faktiskt hade stannat kvar. Liten och skör, men han levde. Vilken styrka. Vilken kämpe.
Mycket kärlek till er. Ni finns i mina tankar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar