Dagens ventiler.

Vi hade ett besök hos vår kurator på sjukhuset i morse. Vi kände båda att det tog emot att åka. Det kändes inte som en bra dag att gå dit. Det var en månad sedan vi var där nu. Innerst inne vet jag att varje besök är nyttigt och har någon slags funktion. Så även denna gång.

Där kan alla känslor och tankar komma fram. Vara levande. Vi blir bekräftade i allt som sägs. Ingenting ifrågasätts och ingenting ändrar form. Varje tanke och känsla får sin plats. Jag kan känna ro i det. Jag blir hörd och jag blir sedd. Jag blir bekräftad. Hon har förmågan att fråga på ett sätt som ingen annan gör. Hon öppnar upp känslor och det blir väldigt laddat. På ett förlösande sätt. Det är skönt att få ut de där tårarna och innersta tankarna. Att hon lyssnar utan att kommentera.

Hemma, med varandra, pratar vi inte i samma termer längre som tidigare. Vi förstår varandra ändå. Men hos kuratorn får vår sorg en annan form. En speciell ägnad tid. En timma som bara går åt samla all smärta och saknad efter vår flicka. Den ger utrymme åt samtal kring omgivningens bemötande och reaktioner. Det finns egentligen inget mönster i våra samtal utan allt flyter samman. Det gamla och det nya. Det negativa och det positiva.

Vissa saker går inte att berätta för någon annan människa. Jag får inte ur mig allt som jag egentligen borde få. Det är väl detta obearbetade som lagras och då vid varje besökstid hos kuratorn kommer upp till ytan.

Det mesta handlar om avsaknad av vännerna. Saknaden av närheten. Besvikelsen och frånvaron samt avståndet som har vuxit. Det är skönt att ventilera dessa faktiskt negativa känslor. Jag vill inte bli ännu mer bitter än jag redan är. Jag vill inte att även detta ska belasta mig och min sorg. Men det i sig har blivit en slags sorg. Det är tungt.

På eftermiddagen ringde en gammal kollega från tiden på Lidingö. Det var ett skönt samtal. Jag vet att hon inte heller har det särskilt lätt. Det är skönt med någon i sin närhet som förstår och samtidigt också själv har det svårt. Vi talar samma språk utan att egentligen ens prata med varandra. Vi ska ses nästa vecka och det är ett möte jag verkligen ser fram emot.

Vissa människor ger och andra bara tar. Vissa blandar och bjuder på dem båda. Dagens ventiler VAR och ÄR båda oerhört professionella. Ibland krävs det livserfarenhet för att hjälpa en medmänniska och ibland inte.